Open Insight #2

Välkommen till den andra upplagan av Open Insight, informationsbrevet där jag vänder mig direkt till dig som är aktieägare, har en annan relation till Net Insight eller är allmänt intresserad. Jag ska i dessa brev försöka uttrycka mig så direkt och oredigerat som möjligt om vad vi arbetar med i Net Insight, hur våra kunder använder vår utrustning och inte minst hur jag ser på vår resa framåt. Naturligtvis tar vi hänsyn till vad som framgår av börsreglerna, så direkt resultatpåverkande kommunikation kommer att finnas i de vanliga kanalerna.

Min ambition är att skriva detta brev ungefär en gång i månaden. Att just detta brev kommer bara tre veckor efter det förra brevet beror på att jag gärna vill berätta om en förstudie till ett intressant forskningsprojekt som vi just fått bekräftat ska starta. Arbetet görs tillsammans med den statliga innovationsmyndigheten Vinnova och Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

Forskning om tidssynkning

Som jag nämnde i det första Open Insight har vi en ny strategi som vi brukar beskriva som en resa i tre faser: Att först se till så att vi har en stabil intern grund att stå på, sedan att växa där vi redan är starka genom att utveckla befintliga produkter och komma närmare våra kunder, för att sedan under den tredje fasen växa på angränsande och nya marknader, marknader där vi ser att våra produkter, tjänster och vår kunskap har potential.

De närmaste åren fokuserar vi på faserna ett och två, men vi måste redan nu förbereda oss för fas tre och bredda oss till angränsande marknader. Därför är det viktigt att vi bedriver egen forskning och utveckling, men också att vi engagerar oss i bredare projekt som på längre sikt kan skapa helt nya produkter och affärer.

Ett grundläggande krav vid livesändningar är att videoinnehåll från olika kameror levereras vid exakt rätt tidpunkt. Detta kan vara mycket krävande vid distansproduktion då många olika kameror levererar video som i realtid ska sättas samman till en samlad produktion. Är synkroniseringen inte exakt, kommer video från olika kameror att komma i otakt samtidigt som enskilda kameraflöden riskerar att helt försvinna. Även om tidsskillnaderna är små, så kommer de att märkas för tittarna på ett irriterande sätt, om det nu överhuvudtaget blir ett samlat videoflöde. I våra Nimbra-produkter har vi patenterad teknologi som gör det möjligt att ordna synkroniseringen utan de komplexa och dyrbara GPS-antenner som hänger ihop med denna funktion Synkroniseringen är helt enkelt en inbyggd funktion.

Men att utveckla synkroniseringen av tidskritiska överföringar är intressant, inte minst för att det kan möjliggöra nya applikationer och öppna upp nya marknadssegment. Det vi ska genomföra är en förstudie kring ett tänkbart forskningsprojekt om just realtidskommunikation och vi har precis fått bekräftat att Vinnova blir medfinansiär och att KTH är med och bidrar med forskningsresurser. Syftet med förstudien är att utvärdera produktkrav och marknadspotential.

Vi kan i dagsläget självklart inte säga om det blir ett forskningsprojekt. Vi kan heller inte säga vilken eventuell ny kunskap som kan komma ur projektet, eller hur den ska kunna användas i vår egen forskning och utveckling eller i våra produkter. Projektet syftar till att undersöka olika tillämpningar av vår teknik och jämföra med andra lösningar som kan finnas. Det är sådana frågor som det är tänkt att förstudien ska ge svar på och att det finns ett stort intresse för tidskritisk synkronisering, både på marknaden och inom den akademiska världen, är glädjande och viktigt.

I vår nya strategi innebär den tredje fasen att växa på nya marknader och därför ser vi framför oss att vi över tid kan utveckla produkter som kan skapa en mängd nya användningsområden för tidskritiska medieöverföringar. Det kan handla om teknikdrivna verksamheter inom sektorer som fintech, medicinteknik, försvar, telekommunikation, kraftöverföring eller andra områden med höga krav på exakthet när det gäller tidssynkronisering. Tidshorisonten för allt detta går inte att säga något bestämt om, men jag ser framför mig att vi de närmaste tio åren kommer att vara med om en mycket spännande resa.

Förutom denna intressanta förstudie så går vi också in i ett samarbete med det tyska företaget Meinberg, en ledande specialist på applikationer för synkronisering, för att undersöka vilken marknadspotential som finns på området.

Jag vill berätta om dessa initiativ, inte för att de har omedelbar påverkan på vår verksamhet eller våra intäkter, utan för att de visar att vi ser vår verksamhet som ett framtidsområde och som ett ledande företag i branschen så investerar vi i ny kunskap.

Tata Communications investerar

En av världens ledande leverantörer av högkvalitativ överföringskapacitet, Tata Communications, investerar stort och bygger ut sitt 100G medianätverk med vår högkapacitetsplattform Nimbra 1060, vilket vi rapporterade om i början av året. Nu installeras produkterna i nätverket vilket gör Tata till en intressant leverantör för en mängd olika mediakunder. Inte minst är det produktion på distans som växer. Istället för att skicka runt stora produktionsteam till olika arenor och andra inspelningsplatser, så skickas videoströmmarna oredigerat till en central produktionsplats där redigeringen sker. Detta sätt att arbeta är inte helt nytt, men som inför alla nya arbetssätt har det funnits en viss tvekan över att verkligen ta steget. Produktionsbolagen har varit vana att skicka ut stora OB-bussar fulla av människor och produktionsteknik till varje arena. Med Corona-pandemin blev det plötsligt bråttom att ställa om till distansproduktion, något som skyndat på en pågående trend. Marknadsanalysföretaget Omdia prognostiserar att marknaden för distansproduktion kommer växa med 33 procent per år mellan 2020 och 2024.

Tata är en jätte med uppskattningsvis en tredjedel av den globala internetinfrastrukturen, sett ur ett konsumentperspektiv, och investeringarna i högkvalitativ men prisvärd överföring driver på utvecklingen. Vi ser samma utveckling över hela världen; investeringar i nät och överföring driver på användar- och tjänsteutvecklingen som i sin tur driver på teknikinvesteringar.

En IP- och molnbaserad utveckling

Kunder som Tata visar att det finns ett tryck på att investera i ökad kapacitet, dessutom med allt mer fokus på den IP-baserade standarden SMPTE ST 2110 och molntjänster vilket öppnar upp nya marknader. Våra kunder ser stora möjligheter att använda IP-baserad överföring för att öka flexibiliteten. Då är det en stor fördel att våra Nimbra och Aperi-plattformar, som har en stor installerad bas, är lämpliga att uppdatera för IP-överföring. Nimbra kan fungera som en gateway under överföring i vilket IP-nät som helst och vi kommer att satsa hårt på att under den närmaste tiden lansera en rad mjukvaruuppdateraringar för att öka användbarheten.

Den andra stora trenden är molnbaserade lösningar, som ytterligare ökar flexibiliteten för våra kunder. Där har vi Nimbra Edge där vi precis lanserat en uppdaterad version och som bildar basen i vår satsning på molnbaserade lösningar. Nimbra Edge finns ute hos kunder och vi har en rad nya kunder som visat intresse. Att utveckla vår Nimbra-plattform och satsa på molnbaserade lösningar är för mig en av de viktigaste byggstenarna för att få vår befintliga affär att växa genom att se till så att våra kunder genomför den stora övergången till IP- och molnbaserad distribution.

Som jag inledde med är fokus den närmaste tiden att stärka vår egen organisation så att vi har en stabil grund att växa från. Inte minst satsar vi på att utveckla säljorganisationen så att vi kan ta alla de affärer som jag tycker att vi borde ta. Till detta kommer fas två som innebär att vi utvecklar vår befintliga kärnaffär genom uppgraderade produkter och genom att fylla i alla de små luckor vi har i våra erbjudanden. Vi ska inte förlora en affär för att vi saknar någon liten del i kedjan. Men jag ser redan fram emot att få växa på nya marknader och inte minst att vara med och utveckla nya användningsområden och hitta nya kunder. Fler tankar om allt detta kommer i kommande Open Insight.